Hej jag heter Matilda, jag är 16 år, jag bor med mamma, pappa, min lilla syster och min katt. Jag har en diagnos som heter ADD, den gör att jag har svårt att konsentrera mej, jag blir väldigt lätt distraherad. Jag går i 8:an och ska börja i 9:an snart. :) När jag gick i 5:an och 6:an blev jag mobbad, jag mådde så himla dåligt, varje dag grät jag efter skolan, jag orkade inte med att bli mobbad, jag var ledsen varje dag, jag grät mej till sömns, jag berättade både för mina lärare, min rektor, mina släktingar, mina bästa vänner och för mina föräldrar vad som händer. Mina släktingar, mina bästa vänner och mina föräldrar hjälpte mej igenom mobbningen (dom sa att jag skulle berätta för rektorn och för mina lärare, det var det första jag gjorde) jag orkade inte alls med mitt liv, jag orkade inte med det som hände mej. Jag kände att jag bara ville dö, att jag bara ville få slut med plågorna som jag kände, jag vart retad för alla var i ett förhållande och inte jag. Men jag brydde mej inte om de, för jag fick alltid höra av mina bästa vänner (du kommer blir tillsammans med en kille som älskar dej för den du är). Och det har jag idag, den 2 April blev jag tillsammans med den bästa pojkvännen jag någonsin har kunnat önska, han älskar mej för den jag är, han är mitt allt, han värmer mitt hjärta. Han vet hur han ska få mej glad, skratta, le, nervös han får mej alltid att känna mej lycklig. :) Han kommer upp till mej vecka 29, det gör mej super nervös, eftersom då kommer han få träffa mina släktingar och min familj. :)